Handens Sjukdomar, Skador, Skelett & Anatomi: Alla 22 Patientkapitel och 6 Ämnesområden på Svenska
Våra två händer rymmer 54 ben (27 ben i varje hand) – mer än en fjärdedel av hela kroppens skelett – tillsammans med ett finmekaniskt system av böjsenor, sträcksenor, senskidor (pulleys), ledband och tre huvudnerver. Här har vi samlat samtliga kapitel och ämnesområden ur det klassiska handkirurgiska läroverket på klar och begriplig svenska för dig som patient: varje kapitel svarar på Vad det är, Varför det uppstår, Vad du kan göra själv, Vad arbetsterapeuten gör, Vad läkaren och handkirurgen gör samt Prognos och naturalförlopp.
Del I. Handens Anatomi & Skelett för Patienten (Ben, Leder, Senor, Nerver & Nagel)
För att förstå varför en knöl, en låsning eller en domning uppstår på ett visst ställe i handen är det till stor hjälp att känna till handens fem byggstenar:
Anatomisk Översiktsplansch: Handens 27 Ben, Leder (CMC, MCP, PIP, DIP) & 3 Huvudnerver
Öppna i 3D-Kliniken ↗Del II. Alla 22 Handkirurgiska Patientkapitel (Välj Symtomområde Nedan)
Klicka på en symtomkategori nedan (motsvarande e-hand.com symtomingångar hw101–hw106) för att filtrera kapitlen, eller bläddra genom samtliga 22 diagnoser:
1. Ganglion (Ganglioncysta) & Mukös Cysta vid Ytterleden
1. Vad är det? (What is it?): Vätskefylld, helt godartad utbuktning ('ballong på stjälk') fylld med tjock, kristallklar geléliknande led- eller senskidevätska (hyaluronsyrarik synovialvätska). Utgör 60–70 % av alla knölar i hand och handled.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): En mikroskopisk försvagning i ledkapseln eller senskidan fungerar som en enkelriktad backventil som släpper ut ledvätska vid belastning men hindrar den från att rinna tillbaka. De 4 klassiska platserna är: (1) Handryggen (dorsalt SL-ganglion, 65 %), (2) Handledens pulsådersida (volart ganglion vid a. radialis, 20 %), (3) Handflatan vid fingrets bas (A1-pulley senskideganglion, 10 %) och (4) Mukös cysta vid fingrets ytterled (DIP) och nagelbandet (ger längsgående fåra i nageln).
2. Dupuytrens Kontraktur (”Vikingasjukan”)
1. Vad är det? (What is it?): En ärftlig, godartad förtjockning och skrumpning av den skyddande bindvävsplattan under huden i handflatan (palmaraponeurosen). Börjar som en oöm eller lätt ömmande knuta i handflatan och bildar med tiden fasta strängar som drar in ringfingret och lillfingret i böjt läge.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Genetisk benägenhet (vanligast i Skandinavien och norra Europa, ofta hos män över 50 år). Det är INTE böjsenorna som krymper utan bindväven precis under huden.
3. Triggerfinger (Tendovaginitis stenosans / Knäppande finger)
1. Vad är det? (What is it?): Ett finger eller en tumme som hakar upp sig, knäpper smärtsamt eller låser sig i böjt läge (särskilt på morgonen) och måste rätas ut med en tydlig 'knäppning'.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Böjsenan löper genom en trång tunnel i handflatan som börjar vid det första förstärkningsbandet (A1-pulleyn) i höjd med knogen. Om senskidan svullnar och senan får en liten förtjockning fastnar senan framför A1-pulleyn som en knut på en tråd framför ett nålsöga.
4. De Quervains Senskideinflammation (1:a Dorsala Senfacket)
1. Vad är det? (What is it?): Skarp huggsmärta och svullnad på handledens tumsida (precis över strålbenets spets) när du lyfter, vrider handleden eller griper med tummen.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Trängsel och friktion kring tummens två sträck-/utåtförarsenor (APL och EPB) när de passerar genom det strama första dorsala senfacket vid handleden. Vanligt hos nyblivna föräldrar ('amningshandled' vid upprepade barnlyft) och vid intensivt hantverks- eller tangentbordsarbete.
5. Tennisarmbåge (Lateral Epikondylit — Handledssträckarnas Senfäste)
1. Vad är det? (What is it?): Smärta på utsidan av armbågen som strålar ned längs underarmens ovansida och utlöses så fort du sträcker handleden eller griper om en kaffekopp, stekpanna eller skruvmejsel.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Trots namnet sitter orsaken i handens och handledens sträckmuskel (framför allt Extensor Carpi Radialis Brevis, ECRB). Upprepad belastning av fingrar och handled skapar mikroskopiska bristningar och degenerativ senförändring (tendinos) precis där senan fäster på armbågens yttre benknöl.
6. Malletfinger / Droppfinger (Avsliten Sträcksena vid Ytterleden)
1. Vad är det? (What is it?): Fingrets yttersta led (DIP-leden) hänger ned i 30–45° vinkel och går inte att räta ut av egen kraft, även om du lätt kan räta ut den med andra handen.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Uppstår när någonting (t.ex. en boll eller en sängkant när man bäddar) tvingar en utsträckt fingertopp kraftigt nedåt så att den tunna sträcksenan brister vid sitt fäste på ytterfalangen – ibland tillsammans med en liten benflisa ('benig mallet').
7. Knapphålsdeformitet (Boutonniere-deformitet i Mellanleden)
1. Vad är det? (What is it?): Fingrets mellanled (PIP-leden) kan inte rätas ut utan står böjd, samtidigt som ytterleden (DIP-leden) översträcks bakåt.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Sträcksenans mittersta del (centrala bandet / central slip) har brustit över mellanledens ovansida (t.ex. efter stukning, luxation, skärskada eller reumatisk inflammation). Då glider sträcksenans två sidoband (lateralbanden) ned under ledens rörelsecentrum – mellanleden sticker upp mellan banden 'som en knapp genom ett knapphål' och sidobanden drar istället ytterleden bakåt.
8. Böjsenskador i Fingrar & Handflata (Flexorsenskador)
1. Vad är det? (What is it?): Oförmåga att böja ett fingers ytterled (FDP-senan), mellanled (FDS-senan) eller tummens ytterled (FPL-senan) efter en skärskada (kniv, glas, konservburk) eller ett kraftigt ryck ('Jersey finger').
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Varje finger har två kraftiga böjsenor som löper i en snäv glidtunnel (Zon II – historiskt kallat 'Ingenmansland'). Eftersom böjsenorna står under ständig muskelspänning från underarmen dras den avskurna senänden direkt tillbaka ned mot handflatan eller handleden som ett avklippt gummiband.
9. Karpaltunnelsyndrom (Inklämning av Nervus Medianus i Handleden)
1. Vad är det? (What is it?): Domningar, sockerdrickskänsla, nattlig värk och fumlighet i tummen, pekfingret, långfingret och tumsidan av ringfingret – medan lillfingret har helt normal känsel.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): I handleden löper medianusnerven tillsammans med 9 böjsenor genom den trånga ben- och ligamentkanalen karpaltunneln. Vid svullnad i senskidorna eller när handleden böjs på natten stiger trycket i tunneln från normala 2–10 mmHg till över 30–90 mmHg, vilket stryper nervens blodcirkulation.
10. Kubitaltunnelsyndrom (Inklämning av Nervus Ulnaris vid Armbågen)
1. Vad är det? (What is it?): Domningar och stickningar i lillfingret och lillfingersidan av ringfingret (samt utsidan av handryggen), ofta kombinerat med fumlighet och nedsatt kraft när du ska knäppa knappar, vrida en nyckel eller spreta med fingrarna.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Den näst vanligaste nervinklämningen i armen. Ulnarisnerven passerar genom en smal tunnel bakom armbågens inre benknöl ('änkestöten' / kubitaltunneln). När du böjer armbågen sträcks nerven ut flera millimeter och tunneln plattas till – därför utlöses domningarna i lillfingret ofta när du sover med böjda armar, håller i telefonen eller lutar armbågen mot skrivbordet.
11. Tumbasartros (CMC-1-Artros / Rhizartros)
1. Vad är det? (What is it?): Djup, huggande eller molande smärta vid tummens rot när du nyper mellan tumme och pekfinger – till exempel när du öppnar ett burklock, vrider om en nyckel eller knäpper byxor.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Förslitning av ledbrosket i tummens sadelled (CMC-1-leden mellan os trapezium och första mellanhandsbenet). Eftersom sadelleden har stor rörlighet multipliceras kraften i nypgreppet 10–12 gånger nere i tumbasleden.
12. Fingerledsartros: Heberdens Knutor (Ytterleder, DIP) & Bouchards Knutor (Mellanleder, PIP)
1. Vad är det? (What is it?): Beniga knutor, stelhet, snedställning och periodvis ömhet i fingrarnas ytterleder (Heberdens knutor i DIP-leden) eller mellanleder (Bouchards knutor i PIP-leden).
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Den vanligaste artrosformen i kroppen, med stark ärftlighet. När ledbrosket tunnas ut reagerar benet vid ledkanten med att bilda små benutskott (osteofyter) och ibland mukösa cystor. Under den aktiva uppbyggnadsfasen (1–2 år) kan leden vara varm, röd och öm för att sedan 'brinna ut' och bli stabil och betydligt mindre smärtsam.
13. Reumatoid Artrit (Ledgångsreumatism) i Hand & Handled
1. Vad är det? (What is it?): Symmetrisk svullnad, värmeökning och morgonstelhet (>60 minuter) i knogleder (MCP), mellanleder (PIP) och handleder, som på sikt kan försvaga ledband och senor.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Autoimmun inflammation i ledhinnan (synovit) och senskidorna (tenosynovit). Om inflammationen inte bromsas kan den ge klassiska felställningar såsom ulnardeviation (fingrarna pekar mot lillfingersidan), svanhalsdeformitet, knapphålsdeformitet eller att en sträcksena nöts av över handleden (Vaughan-Jackson-syndrom).
14. Handledsbrott (Distal Radiusfraktur / Colles Fraktur)
1. Vad är det? (What is it?): Brott på strålbenets (radius) nedre del ca 2 cm ovanför handleden efter att man tagit emot sig med utsträckt hand vid ett fall. Sveriges vanligaste fraktur (ca 20 000 fall/år).
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Hos yngre krävs högenergivåld (t.ex. snowboard, cykel eller sport). Hos personer över 50–55 år räcker ett enkelt fall i markplan – och handledsbrottet är då ofta kroppens allra första varningssignal för underliggande benskörhet (osteoporos).
15. Båtbensfraktur (Scaphoideumfraktur i ”Anatomiska Snusdosan”)
1. Vad är det? (What is it?): Brott på båtbenet (os scaphoideum) – det viktigaste av handlovens åtta små karpalben – efter fall på bakåtböjd, utsträckt hand. Ger distinkt tryckömhet i 'anatomiska snusdosan' (gropen vid tummens bas nedanför strålbenet) men ibland förvånansvärt lite svullnad.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Båtbenet fungerar som den mekaniska länken mellan handlovens övre och nedre benrad. Två kritiska egenheter gör båtbensfrakturen unik: 1) Upp till 15–20 % av båtbensfrakturerna syns INTE på den första slätröntgenbilden akuta dygnet! 2) Blodkärlen går in i båtbenets bortre (distala) del och rinner 'baklänges' mot den inre (proximala) polen – ett obehandlat brott riskerar därför att inte läka (pseudartros) eller att benets inre del dör av syrebrist (avaskulär nekros).
16. Boxarfraktur (Metakarpalfraktur V — Lillfingrets Mellanhandsben)
1. Vad är det? (What is it?): Brott på halsen av det femte mellanhandsbenet (strax bakom lillfingrets knoge), vilket gör att lillfingrets knoge ser ut att ha 'sjunkit in' eller försvunnit när du knyter handen.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Uppstår nästan alltid när en knuten näve träffar ett hårt föremål eller vid ett fall på knuten hand. Mellanhandsbenets huvud tippar framåt mot handflatan.
17. Fingerfrakturer (Falangfrakturer i Grund-, Mellan- & Ytterfalang)
1. Vad är det? (What is it?): Benbrott på något av fingrarnas 14 falangben efter klämskada, vridvåld, bollträff eller fall.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): I fingrarna löper böj- och sträcksenorna som ett tajt fodral direkt mot benhinnan. Den största faran vid en fingerfraktur är därför inte att benet inte läker – utan att senorna växer fast i benläkningen (kallus) om fingret hålls stilla för länge (mer än 3–4 veckor) eller om fingret läker med minsta rotation.
18. Skidåkartumme (Ulnar Kollateralligamentskada / UCL-Skada i Tummens Grundled)
1. Vad är det? (What is it?): Smärta, svullnad, blåmärke och instabilitet på insidan av tummens grundled (MCP-1, mot pekfingret) efter att tummen tvingats kraftigt utåt – vilket gör att tummen viker sig och tappar kraft när du ska nypa mot pekfingret.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Avslitning eller uttänjning av det ulnara sidoledbandet (UCL) i tummens grundled, klassiskt vid fall i skidbacken med skidstaven i handen eller vid bollsporter. Vid en total bristning kan det avslitna ledbandet vika sig bakåt och lägga sig ovanpå en muskelhinna (Stener-lesion) – då ligger muskelhinnan ivägen mellan ledbandet och benet så att ledbandet ALDRIG kan läka på plats med bara gips!
19. Fingertoppsskador, Klämskador & Blå Nagel (Subungualt Hematom)
1. Vad är det? (What is it?): Klämskada i bildörr eller verktyg med dunkande blodansamling under nageln (subungualt hematom), sår i nagelbädden, fraktur på yttersta fingerbenet (tuftfraktur) eller avskuren fingertoppshud.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Ytterfalangen och nagelbädden sitter tätt ihop: en krossfraktur på ytterfalangen med samtidigt sår i nagelbädden är per definition en öppen fraktur. En stor blödning under en hel nagel skapar högt tryck i ett slutet rum, vilket ger intensiv dunkande smärta.
20. Paronyki (Nagelbandsinfektion) & Felon (Pulpaabscess i Fingertoppen)
1. Vad är det? (What is it?): Svullnad, rodnad, ömhet och gulvit varansamling längs nagelbandet (paronyki – handens vanligaste infektion) eller spänd, dunkande infektion i själva trampdynan på fingertoppens undersida (felon).
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Bakterier (vanligen Staphylococcus aureus) tar sig in genom en liten flisa i nagelbandet, efter nagelbitning, manikyr eller ett nålstick.
21. Syndaktyli (Sammanväxta Fingrar vid Födseln)
1. Vad är det? (What is it?): Två eller flera fingrar sitter ihop vid födseln, antingen bara med en hudbrygga (enkel syndaktyli) eller med gemensamma ben- och nagelstrukturer i fingertoppen (komplex syndaktyli). Vanligast mellan långfingret och ringfingret.
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): Under fosterutvecklingens vecka 6–8 formas handen först som en paddel där vävnaden mellan fingrarna normalt tillbakabildas. Om denna delning stannar av föds barnet med syndaktyli (hos ca 1 av 2 000 nyfödda).
22. Polydaktyli (Extra Finger eller Dubbeltumme vid Födseln)
1. Vad är det? (What is it?): Barnet föds med ett extra finger – antingen på lillfingersidan (postaxial polydaktyli, från ett litet hudbihang till ett fullt utvecklat sjätte finger) eller på tumsidan (preaxial polydaktyli / dubbeltumme).
2. Varför uppstår det & anatomi (What caused it?): En extra delning av handanlaget under tidig fosterutveckling (vecka 6–7).
Del III. Handträning & Senglidsövningar (”Tendon Gliding Exercises” — e-hand exercises.htm)
Efter en handskada, handledsfraktur, svullnad eller handoperation är senglidsövningar (tendon gliding) handterapeutens viktigaste verktyg. Genom att föra fingrarna genom fem specifika positioner glider de ytliga (FDS) och djupa (FDP) böjsenorna maximalt i förhållande till varandra och till senskidan (A1–A5 pulleys), vilket motverkar stelhet och sammanväxningar:
De 5 Klassiska Senglidspositionerna (Utförs lugnt 5–10 repetitioner, 3–4 gånger/dag)
Handterapi & RehabiliteringBehöver du specialistbedömning av handkirurg, diagnostiskt ultraljud, MR eller primärvård?
Via Vård.se bokar du snabb privat specialistbedömning, MR, neurografi eller handoperation i hela Sverige. För boende i Sollentuna & Rotebro finns även primärvård, läkarintyg och drop-in-provtagning på Rotsunda vårdcentral.